Lovsång förenar. Förra året på kursveckorna märkte jag det väldigt tydligt ibland. När man umgås 50 stycken ganska tätt inpå varandra så finns det faktiskt några personer som man kan störa sig otroligt mycket på. Inte på det sättet att man inte tycker om dem, utan mer att man inte "klickar" och går varandra på nerverna stup i ett. Men så kommer kvällsmötena. Lovsången börjar och så efter ett tag kommer man på att man faktiskt står i samma rum, kanske till och med bredvid han eller hon som man störde sig så mycket på, men det är inget man tänker på då för då har man ett annat fokus - Gud.

För två veckor sedan började en ny kursvecka, med nya människor. Alla är nervösa, vissa mer än andra, men nervösa tror jag alla var. Det var inte många där som jag kände, av 40 stycken kände jag ca 6 st. Vi började med att äta lite mat för att sedan gå upp i kyrkasalen för en liten samling. Ledarna presenterade sig och vi sjöng lite lovsång. När vi stod och sjöng så kändes det som att vi var en enda stor famillj. Det kändes som att vi hade känt varandra läänge. Kändes som att nervositeten hade runnit av oss, i alla fall mig. Fokus var på Gud. Vi kom närmare varandra, även om vi inte kännde varandra så kändes det som att vi kom närmare varandra, för vi har samma far - vi är syskon.

När vi har folus på Honom så tynar det mesta bort. Som man sjunger i lovsången "fäst dina ögon på Jesus"; Alla ting runt omkring smälter bort som snö, i ljuset av hans ära och makt.

Nyss hem kommen från en otroligt bra helg på hjälmargården. Denna helg har jag inte jobbat i kaffestugan, utan vi hade församlingshelg. På fredagen åkte vi ungdomar ut och vi var 60(!) stycken ungefär. Kvällen bjöd på trevlig gemenskap, god mat och terminens första Kingdom Culture (ungdomsmöte). Mötet var riktigt bra, för man kände verkligen att Gud var där. Många fick möta Gud på nya sätt och en del mötte även honom för första gången. En tjej gick in och ut hela tiden, när jag gick efter för att kolla om det var något speciellt så såg jag att hon grät. Det visar sig att hon kan inte gå in i möteslokalen utan att börja gråta, för att Gud är där så starkt! Det är bara ett av många exempel på hur Gud rörde bland ungdomarna.

På lördagen kom resten av församlingen ut. Dagen bestod av seminarier, lekar, gemenskap, festmåltid och nattvardsfirande med välsignelse vandring. Det var riktigt mäktigt att fira nattvard men även att gå välsignelse vandringen. Det är en "vandring" som gör att alla får be för alla. Alla åldrar var verkligen med och det var underbart att se och höra vittnesbörden sedan efter åt. Många vuxna sade att de inte känt Guds kärlek eller närvaro så starkt på flera år. När det var slut så ville man verkligen inte gå där ifrån för att Guds närvaro vilade så "tungt" i rummet.

Söndagen bestod av flagghissning (får ej glömmas), församlingsforum, städ och gudstjänst med dop. Jag tycker det är helt underbart att se på dop förrättningar, se hur människor genom handling visar att de har bestämt sig för att betala priset för att få vandra med Jesus.

Detta blev verkligen en toppen helg, hade inte vågat hoppas på en sådan bra helg som det blev! Trots allt som är så blev det en helg med kärleksfullgemenskap, tillsammans med varandra och tillsammans med Gud. Låt oss fortsätta hösten i samma riktning!

Jag tycker livet är lite läskigt, för egentligen vet vi INGENTING om vad som kommer hända. Men det finns något charmigt i det också. Jag skulle väldigt gärna vilja se in i framtiden lite. Vilken väg kommer mitt liv att ta? Vart kommer jag ta vägen? Vad kommer jag att plugga? Vem kommer jag gifta mig med? Ja alla sådana frågor...

Det är inte alltid lätt att leva i nuet...

TYSTNADENS frukt är BÖN.

Bönens frukt är TRO.

Trons frukt är KÄRLEK.

Kärlekens frukt är TJÄNANDE.

Tjänandes frukt är FRID.

Moder Teresa

Hej hej hej, hemskt mycket hej!


Jag vet att det var ett tag sedan jag skrev här och det beror nog egentligen inte på att jag inte haft så mycket att skriva om, för det har jag. Det beror mer på att jag inte har prioriterat bloggen.

Sommaren är nu slut, det har varit mycket jobb, men inte endast. Jag har hunnit med spontan tripp till Norrköping, min första hel dag på varamon (trotts att jag har bott där fem år) mycket häng med systern min då hon bott i min lägenhet och hunnit umgåtts med vänner. Jag har varit på chili, vilket var otroligt roligt. Finns det något härligare än att få se hur ungdomar närmar sig Gud, hur ungdomar får nya erfarenheter och möten med Gud, och inte så sällan sitt första möte med Gud? Det känns så otroligt att jag får vara med och se allt detta. Är sååå tacksam!

Men sedan blev det Frizon, inte så dumt det heller. Många vänner, härlig stämning, lite jobb, kaffe, konserter, husvagn mm mm. Riktigt bra, men frågar mig ibland varför jag egentligen åker dit. Men är ändå glad att den finns och så här efteråt är jag glad att jag var där. Lärde känna en hel del nya människor på frizon i år, vilket var riktigt roligt! Är dock fortfarande lite arg på att jag missade Rebekka Marias konsert, men det är sådant man får ta.

Direkt efter Frizon bar det iväg till årets första kursvecka. Med blandade känslor, mest positiva, satte jag mig på tåget mot Eskilstuna. Vid min sida hade jag mina underbara teamkamrater Albin och Frida. Efter både tåg- och taxiresa kom äntligen till Pingstkyrkan i Eskilstuna, där en del gamla och en drös nya ansikten väntade. Efter mat och lite prat gav vi oss iväg ut i skogen. Freesbeegolf och hinderbana på nio meters höjd väntade. Lag två kom sist, men vad gör det när man har roligt? Brännboll och korvgrillning blev det visst också. Eftersom kursgården vi skulle vara på var dubbelbokad de första dagarna innehöll även tisdagen äventyr, äventyr som Gokart. Första och långt ifrån sista gången jag kör! Väl på Hållsta så flöt dagarna på med undervisning, härlig gemenskap, Guds möten och allt annat som hör en kursvecka till. Om kursveckan blir det kanske ett till inlägg imorgon.

Kom hem för att packa om. Drog iväg för att jobba mina sista pass på hjälmargården för denna säsong. Jobbade och fixade inför personalfesten som var på söndagskvällen. Hade aldrig klarat dagarna om jag inte hade kaffet och den tyrkiska pebern. Vissa trodde att vi hade gjort tipskupongerna fel, men icke, tipspromenaden var på 27 frågor! Det blev en lyckad personalfest och en lyckad sommar...