BERNAN's

Var i uppsala på livets ord och lyssnade på Benny Hinn i söndags. Det var första gången jag var på livets ord och första gången jag lyssnade på Benny Hinn. Jag kan väl säga som så att hur mycket jag än försökte att inte vara skeptiskt så fanns det nog där någonstans. Eller skeptiskt kanske inte är rätt ord, jag var på min vakt lite grann hela tiden och större delen av tiden i onödan. Men det är väl lite så det är när man gör och upplever saker som man inte är så van vid. Det mesta handlar om kultur, vilken kultur man (i detta fall i kyrkan) är van vid. I Brickebergskyrkan i Örebro, eller någon av de andra kyrkorna jag har gått i så är det inte så vanligt att en står på scen och ber på det viset, det är inte så vanligt att predikanten säger åt alla att sträcka ut händerna, be högt efter eller att alla talar högt i tungor. Så det är inte så konstigt att man blir lite skeptiskt. Om det är rätt att göra si eller så orkar jag i nuläget inte sätta mig in i, även om frågorna finns där i bar någonstans. Men vem är jag att här skriva vad som är rätt och fel enligt bibeln? Vem är jag att säga att de gör fel, bara för att de inte gör som vi brukar göra i min församling? Det mesta handlar trotts allt om kultur.

Det var verkligen inte detta jag hade tänkt att skriva om, men det blev visst så. Nu ska jag gå och se vad de andra på hjälmargården har för sig. By the way så kan jag tala om att vi idag hade en man som heter Axel Jakobsson som spelade i kaffestugan. Han är blind och är grym på piano. Fatta vilket gehör han har!