BERNAN's

På väg hem började vi prata om höjdpunkterna på församlingshelgen. Vi gick varvet runt och alla i bilen fick säga sin eller sina höjdpunkter. Det blev allt från möten med Gud, till bordplacering på festkällen till samtal med människor. Någon berättade hur Gud helade en killes knä, och det var någostans där det samtal jag tänkte skriva om satte igång.

Vi började prata om helanden och vad Gud överhuvudtaget gör idag. Vi kom in på kunskapens ord, profetior, bilder och hur Gud kan tala till oss. Vi började dela berättelser om hur Gud gett oss bilder, eller hur någon profeterat över oss, men även berättelser vi hört. Efter en stund säger en av tjejerna till föraren, åå kan inte vi testa det på någon hemgrupp, att be för var och en och lyssna in om Gud vill säga något!? Svaret blev, visst kan vi det. men varför inte testa redan nu? Vi bad en bön och så lyssnade vi in om Gud ville säga något till personen. Efter en liten stund frågade vi om någon fått någon bild, ord eller liknande. Första personen sade Nej, hon hade inte sett någonting. Andra, näe, eller jo men de va så konstig. Hon berättade den och den stämmde in på personens liv. Nästa person sade lika dant, ett ord som hon inte trodde kunde betyda någonting, men som visst verkade vara från Gud. Jag delade vad jag fått, vilket även det stämde på personens liv. Vi frågade tjej nummer ett igen, hon som tvärt sagt nej, om hon verkligen inte fått något ord eller bild. Denna gång erkände hon att hon fått ett litet ord, men trodde inte att det kunde vara något. Detta lilla ord blev väldigt uppmuntrande till personen. Personen som vi bad för och lyssnade in om Gud ville säga något till blev uppmuntran, men de som blev mest uppmuntrade var nog de tre tjejerna i bilen som aldrig testat detta innan. Att se deras glada och förundrade miner och höra hur höftigt och coolt de tyckte detta var, det var helt underbart. Kanske detta blev en av deras höjdpunkter under helgen? Något jag är helt övertygad om är att de tjejerna växte, som personer och i sin Guds relation!