BERNAN's

Nostalgi, barndomsnostalgi. Det var något jag fick idag. Åkte hem från hjälmargården och hittade en cd. Just skivan i sig gav inte så mycket nostalge, då detta var något som helst ska lyssnas på kassettband. Dessa band var något vi alltid lyssnade på när vi hade en lång bilresa framför oss när jag och mina syskon var mindre. Men nu har det blivit lite modernare med cd-skivor så då får man finna sig i det. Jag satte i alla fall in denna skiva i stereon i bilen å så kunde man höra Åke Samuelssons göteborska. Han började berätta historier om dessa två tioåriga pojkar, och jag satt där och tänkte på min barndom. Berättelsen fortsätter. Killar lyssnar som vanligt på söndagsskoleledare Rune och fattar inte vad han menar. De krånglar till det för sig, stoppar handen i byxefickan och kliar sig bakom örat. Men med lite hjälp så ordnar det sig igen och det bidrar till att de förstår vad Rune pratade om. De har många funderingar och tankar dessa två pojkar, allt från vem den lustige mannen är till vad det är för trygg räka man sjunger om (i låten tryggare kan ingen vara) Men Åke Samuelsson får alltid ihop det på någotvis. Jag älskar dessa berättelser och dessa två pojkar, som jag tror att många av er kanske har kommit på vilka det är... Munken och Kulan!