VECKANS CITAT;

"Lev enkelt, så att andra helt enkelt kan leva!"

Denna kväll har jag och Albin suttit och pratat om allt Gud vill och kommer göra. Om hur kyrkan har varit, är och kommer bli. Om allt som kommer hända! o så tänler vi, fatta att vi ffår vara med!

Vi pratade om hur vi ska kunna nå ungdomarna och att vi måste be om att Gud verkligen får vara med och leda varje samtal. tre timmars samtal och jag som hade tänkt att gå och lägga mig tidigt idag för att orka med lektionerna imorgon.

Kvällens tips; Be konkreta böner, så får du konkreta bönesvar!

Greater things are jet to come. greater things are still to be done, in this city!
you are king of this city...

Detta ska föreställa mitt första inlägg detta år, 2010. Jag hade tänkt att detta inlägg skulle handla om änglar och guldstoft, men eftersom det är ett nytt år och mina fingrar hellre ville skriva om annat så blir det nog så.

Tror vi var på väg till slottet, men kan även ha varit på väg tillbaka, det spelar i alla fall ingen större roll. Samtalet handlade om det gångna året men kanske framför allt om det nya året. Det var det året då USA kanske skulle få sin första svarta president, det skulle hända andra saker under detta år med, men detta var nog det största. Vi stod på tröskeln och tittade in i det nya året med spänning. Jag minns att jag frågade om du hade några nyårslöften. Ditt svar blev att ditt nyår skulle vara ett avstamp där du satte nytt fokus på Gud, ett år då du skulle få ännu bättre relation med Honom. Du kanske inte använde dessa ord, men budskapet var ungefär detta. Jag tyckte det lät som en bra sak och gjorde samma sak.

Som vi alla vet så fick USA sin första svarta president under det året. Om jag kom närmare Gud, det är svårt att mäta, men det jag vet är att jag fick ytterligare ett spännande år med Honom. Detta handlade inte om året som nyss passerat, 2009 och jag frågar därför mig själv varför jag skriver om det, vad har fått mig att komma ihåg detta, vad har gjort att jag kom att tänka på det just nu, när jag inte har gjort det på nästan två år? Jag vet hur viktigt det är att ibland ta sådana här beslut, att sätta nytt fokus på Honom. Vad passar inte bättre än att göra det i början av ett nytt år?

I skrivandets stund har jag bestämt mig för att detta inte bara ska vara en sak jag beslutade mig för för drygt två år sedan, även nu i början av detta år vill jag ställa om kompassriktningen på Honom. Detta ska bli året då jag kommer ännu närmare Honom och ska ta nya tag och försöka leva efter hans vilja.

Världsomspännande intranätet

"Har du kopplat upp den till det där världsomspännande intranätet? ... ... Jag tror det här med datoraliseringen kan bli hur stort som helst ..."

Ja har ni tänkt på hur great det är!? Jag satt och skrev ett mail idag till en kompis som är på andra sidan jordklotet, trycker på en liten knapp och så kan han läsa den när han loggar in på sin mail och svara. Vi ska inte prata om skype. Jag sitter vid min dator och kan prata med någon som är, i ett annat rum av huset, eller en annan stad, ett annat land eller på en annan sida jordklotet...

Har du kopplat upp dig till det där intranätet?

I spårvagnsstaden, där man tittar snett upp på varann. Där är jag nu... Det var lite små läskigt när man kom det kändes som en främmande stad, men samtidigt inte. Man kände ju igen parkerna, gatorna, affärerna ... ... Man går å så tänker man ja just ja här ligger teknik magasinet och lite längre bort så kommer det gå en rulltrappa ner till stadium. och helt riktigt så gör de det. Går på en av promenaderna för att inse att jag vet faktiskt exakt vart jag är, jag vet att här framme kommer folkuniversitetet där jag en gång i tiden spelade piano, jag ner för en gata för att inse att jag faktiskt hittade till kyrkan.

Saker och ting förändras, men ändå inte. Det var nio år sedan vi flyttade från Norrköping, men tänk, Parken ligger kvar, lika så spiralen, linden o tiimari (min favorit affär när jag var lite), sf, hörsalen och vattentornet, och lika så video affären vid kyrkan. Det var läskigt, och alla pratade ju som mig, fast lite värre :)

Nu sitter jag i vattentornet, min systers lilla rum. Hon fyller 20 år idag! Ner till stan ska vi nu, gå i liden och spriralen och titta in i tiimari

Satt och nynnade på Pink´s dear Mr. President (efter att lyssnat på Marriete-love). Sedan slog det mig att min president inte är sådan. Min president ligger inte och sover när jag gråter, Han sitter bredvid och gråter med mig. Han håller inte huvudet, Han tittar oss i ögonen. Han ödmjukade sig och blev en människa, med känslor. Det är inte min president som Pink sjunger om. När jag insåg detta skuttade jag av glädje, nästan.

Du finns här hos mig,

en helt vanlig dag när jag behöver nån att prata med.

Du finns här hos mig,

när jag käner mig glad, Du är med mig varje dag.

Du finns alltid här hos mig.

Barnsånger - jag älskar dem! Så enkelt, rakt och sant budskap, varför ska vi vuxna (oj, jag skriver vi vuxna...) krångla till allting...?